Jag hade tänkt skriva den här texten för flera månader sedan, men den ville inte låta sig skrivas. Meningarna som kändes så välformulerade i mitt huvud, blev bara tomrum på pappret. Allt har sin tid tänkte jag och lät det vara. För jag befinner mig i ett mellanrum. Jag vet var jag har varit, men inte vart jag är på väg. Jag vet vem jag har varit, men inte vem jag är på väg att bli. Vilsen, men inte vilse. Jag är precis där jag ska vara just nu.

I mellanrummet...

Rummet mellan två platser. En plats för återhämtning och tid att landa. Tid för reflektion och för att låta saker i det inre falla på plats. Men kanske också en plats fylld av oro och ångest. Upplevelse av tomhet och meningslöshet. Vem är jag nu? Vad vill jag göra i mitt liv? I vilken riktning ska jag gå?

Livets utmaningar
De flesta av oss har perioder i livet som är mer intensiva. Ett stort jobbprojekt. Planering av bröllop. Flytt eller renovering av huset. Småbarnsår. Skilsmässa. Kanske ett dödsfall av en nära anhörig eller någon annan omvälvande händelse. En period där vi har varit på helspänn. Intensivt fokuserade och upptagna. Kanske stressade, oroliga, rädda, ledsna. Eller upplevt intensiv lycka och spänning, tvingats till utveckling och lärande. Klivit utanför vår trygghetszon och utmanats.

Vad händer sedan när vi är igenom? Kommit ut på andra sidan? Ger vi oss tid att landa? Ta in vad vi varit med om? Korrigera kompassen? Möta oss själva och de känslor som kan väckas när vi inte längre är i det intensiva upplevandet och kanske ständiga presterandet?

Att våga vara stilla
För att befinna sig i ett mellanrum kan vara skrämmande. Det kan krävas ganska mycket mod att våga vara kvar. Att inte kasta sig in i nästa projekt för att slippa känna osäkerhet och vilsenhet. För jag vet var jag varit, men inte vart jag är på väg. Det är lätt att bara fortsätta rusa på. Göra sig upptagen med vad som än erbjuds eller som man tror förväntas av en. I stället för att vänta in sig själv. Vänta in och landa. Lyssna. Vänta in nya visioner, lust och längtan. Låta kreativiteten komma från det inre. Hitta riktning och mening. Att ge förutsättningar för att själv välja hur jag vill leva mitt liv istället för att låta livet välja åt mig.

Ett annat fokus
Mellanrummet tänker jag innebär inte passivitet, utan ett annat fokus. Ett annat förhållningssätt till mig själv och det jag har omkring mig. Att försöka vara närvarande i stunden och i mig själv. Njuta av de små ögonblicken och ge plats för det som är lustfyllt. Att ge mer tid för vila och eftertanke.

En bit in i mitt mellanrum valde vi att köpa en hundvalp. Ett snabbt, men intensivt genomtänkt beslut utifrån en inre vision och längtan. En livfull och tillgiven liten varelse som kräver fullt fokus och närvaro. Som sprider värme och glädje, utmanar sömnbehov och tålamod. Ett annat fokus. En annan närvaro. Här och nu. Bästa beslutet på länge. Snart kommer nog visionerna för hösten och framtiden också.
Jag bidar min tid!