Jag ska bara vara mig själv!!!

Det är nästan exakt ett år sedan Laleh släppte sin sång ”Bara få va mig själv”. Den fastnade direkt och jag lyssnade och sjöng i flera veckor. ”Bara få va mig själv…” Så underbart självklart, men ändå många gånger så svårt. För vad innebär det att vara sig själv? Jag upplever för det mesta att jag är äkta och mig själv i mötet med andra, men ändå inte. Jag är mig själv så långt jag förmår. Spelar inga tydliga roller, men ändå är det en bit kvar till att verkligen vara jag, nära mina känslor och det jag längtar efter. Vara mitt autentiska jag här och nu, om det nu finns något sådant.

De flesta av oss tänker jag har mer eller mindre ”tvingats” till anpassning i olika former under vår uppväxt. Vi vill bli älskade. Vi vill få vara med. Och vi har behövt skydda oss själva. Det har förmodligen funnits tillfällen i olika omfattning där utrymmet att känna, uppleva, längta och uttrycka det som verkligen är levande i oss och bli hörda i det, varit begränsat. Så vi anpassar oss. Så var det i alla fall för mig! Jag behövde skydda mig själv och därför fanns det inte så mycket plats för det som verkligen var jag när jag växte upp. Precis som för många, många före mig fick det konsekvenser i mitt liv. I anpassning och medberoende som också färgar de relationer jag utvecklat som vuxen.

Och i större eller mindre utsträckning tror jag att vi alla anpassar oss. Därför kan vi alla då och då behöva ställa oss de viktiga frågorna: Vad vill jag med mitt liv? Vad är viktigt för mig? Hur vill jag ha det?

Ett första steg är att jag börjar ta personligt ansvar för mitt liv. Det är jag som ”äger” mitt liv, ingen annan. Det är jag som bär ansvaret att ställa frågorna och göra valen. Genom att lyssna inåt och sätta ord på vad som är viktigt för mig, vad jag vill. Hittar jag mina värden, min längtan, så kan jag också börja sätta gränser omkring mig. Säga nej till det jag inte vill och ja till det jag vill. Jag kan fundera på hur en viss situation påverkar mig och hur jag vill handskas med den. Försöka släppa gamla föreställningar om hur saker och ting borde vara. Släppa anpassningen från det förflutna och leva det liv jag vill ha idag, utifrån de möjligheter och förmågor jag har.

Så vad längtar du efter? Vad är viktigt för dig? Vilka anpassningar har du gjort och hur skulle du vilja göra istället?