Rädsla

"Jag undrar ibland om någon mer varit så rädd som jag? Strykt längs med väggarna. Försökt smälta in. Undvikit att sticka ut. Inte vågat säga emot eller stå upp för mig själv eller andra. Av rädsla för att avvisas, kritiseras, anklagas. Av rädsla för att inte bli godkänd, att bedömas ovärdig. Av rädsla för att inte kunna skydda mig själv. Jag undrar ibland om någon varit så ensam som jag? Men när jag ser mig om i världen så vet jag. Vi är fler!"

Rädslan ligger nära skammen och, tänker jag, är också den en viktig skyddsmekanism. Ett skydd mot fara och en reaktion som har sin grund i att vi vill känna och uppleva att våra liv har betydelse. Faran kan ikläda sig olika skepnader. Ilskan vi känner när någon kör vårdslöst i trafiken som ofta också gömmer rädsla för vi vill känna oss trygga. Situationen då vi väljer att vara tysta fast det känns fel och orättvist av rädsla för att själva bli anklagade eller avvisade.

Bakom rädslan finns ofta även skammen. Skammen över att någon agerar på ett sätt som hotar mitt liv och värde. Situationer där vi inte känner att det finns omsorg och respekt om den person vi är och värnar. Rädsla och skam kan också få oss att agera genom att göra revolt och invadera det vi är rädda för. För att vi minsann ska visa andra att vi kan och klarar av. Att vi har rätt att ta plats och finnas. Rädslan för att inte duga, räcka till och få vara med kan i andra situationer få oss att anklaga oss själva eller andra.

För att utmana rädslan och växa genom den kan vi göra på samma sätt som med skammen. Omfamna den och stanna kvar i den! Låta känslan leda oss till våra behov. Kanske handlar det om trygghet, skydd och omsorg. Vid ett annat tillfälle tillhörighet och acceptans. Eller längtan efter förståelse, respekt och integritet. När vi kan möta rädslan i oss själva, kan vi lättare möta rädslan hos andra. Tillsammans kan vi bryta den isolering och utanförskap som gärna kommer med rädsla och skam. Men vi behöver börja med oss själva!

Vi är alla olika, men delar samma behov. Vi har alla samma behov, men olika strategier för att tillgodose dem.

"Var inte rädd, men var rädd om dig!"
(Uno Svenningsson)

Vad är du rädd för eller försöker undvika? Vilka behov försöker du skydda med din rädsla? Vad kan du göra, be dig själv eller andra om, för att växa genom din rädsla?