Ärlighet 

Jag hade just fått "sanningen" om mig själv kastad i ansiktet. Kroppen blev alldeles stel och matt. Jag skämdes och ville bara försvinna. Vad skulle jag göra med den här "sanningen"? Den berättade ingenting om vad det var jag hade gjort eller vad den andra personen längtade efter i vår relation. Den fick mig bara att tänka att jag är värdelös och misslyckad, gjorde mig sorgsen och förvirrad.

Det är lätt att tänka att ärlighet är detsamma som att säga vad man tycker och tänker om andra i alla lägen. Och att "högt i tak" innebär att alla känner frihet att säga vad de vill. Men om ärligheten och att ha "högt i tak" inte bidrar till djupare kontakt genom att de leder till större förståelse och förtroende i relationerna så tänker jag att själva kärnan i orden och begreppen går förlorad.

Om vi kan se vår "ärlighet" och vårt behov av att delge andra "sanningen" som ett uttryck för vår längtan efter kontakt och tillhörighet blir det förmodligen lättare att ta ansvar för vårt budskap. Chansen att det får de konsekvenser som vi längtar efter blir också större. För att ärligheten ska ha den effekten av kontaktskapande och leda till en fördjupad relation behöver den innehålla vissa komponenter.

Det behöver bli tydligt för oss vad det är vi sagt och gjort som väckt reaktioner hos andra. Kan vi få höra det utan inblandning av den andra personens tolkningar och bedömningar kan det vara lättare att ta det till oss. Vi behöver också få veta hur den andra påverkats av det vi sagt eller gjort. Vilka känslor som har väckts och vilka behov eller längtan som inte blivit tillgodosedda. Till sist, för att vi inte ska famla i mörker, behöver vi få veta vad den andra personen önskar att vi ska göra. Tydliga, konkreta önskemål som är möjliga att genomföra eller som bjuder in till kontakt.

När vi vet vad som orsakade reaktionerna och får klart för oss vad vi skulle kunna göra för att förbättra situationen och möta den andres behov, är möjligheten större att vi kan ta det till oss utan att känna oss anklagade, dåliga eller misslyckade. När jag hade varit i min sorg och skam efter att fått höra "sanningen" och fått kontakt med mina behov av acceptans, att tillhöra och att få bli behandlad med omsorg kunde jag sedan lättare ärligt uttrycka hur det den andre sagt påverkade mig och mitt önskemål om klarhet, vilket i slutändan ledde till en djupare kontakt och tillit.

"När du sa det där om att jag inte går att lita på så blev jag väldigt ledsen, eftersom det är något som jag värdesätter. Jag blev också osäker eftersom det inte blev tydligt för mig vad det är jag gör som får dig att känna att du inte kan lita på mig. Kan du försöka beskriva det för mig?"

Vad innebär ärlighet för dig? I vilka situationer längtar du efter mer ärlighet?

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-